|
|
Grafisk tidsaxel över Sveriges regenter. (Finns i två versioner, dels som denna bild och som original här.)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
- Det här är en kronologisk lista över Sveriges regenter. Det finns även en grafisk tidsaxel över Sveriges regenter och en lista över förhistoriska sagokungar av vilka några möjligen har varit historiska.
Sverige har varit en monarki under mycket lång tid. Monarkins innehåll och makt såväl som Sveriges omfattning har dock varierat över tiden. Även själva ordet Sverige har utvecklats med språket, förändringar som ibland används för att benämna olika epoker av utvecklingen, se vidare Svearike.
De äldsta kungarna är endast kända som sagokungar (se svenska sagokungar), men även under den historiska tidens regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under denna tid än de vars namn överlevt till våra dagar.
Ordningstal på kungar infördes i Sverige med Erik XIV på 1500-talet. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus som framställde en synnerligen fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden, och kom fram till att han var Erik XIV. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn, med ordningsnummer VII enligt Johannes Magnus kunglängd. Som den förste historiskt belagda Erik (VIII) är Erik Segersäll eller eventuellt Erik (VII) Erik Väderhatt beroende på vilken källa man utgår från – den förste som alla är överens om är dock Erik Segersäll.
redigera Tronpretendenter
- Knut den store – utnämndes i slutet av 1020-talet till sveakung och präglade mynt i Sigtuna. Ungefär 1026–1029.
- Två tronpretendenter vid namn Erik. Ska enligt Adam av Bremen ha stridit om tronen efter Stenkils död och båda ska tillsammans med många av Sveriges stormmän ha stupat under denna kamp. Någon mer kunskap om dem finns ej och en sentida historikers benämning av dem som Erik Stenkilsson och Erik Hedningen är en efterkonstruktion, även om det är sannolikt att åtminstone den ene till hörde den Stenkilska ätten.
- Erik Årsäll – Blot-Svens son som skall ha övertagit hans anspråk på tronen och kämpat mot Inge den äldre under mitten av 1080-talet. Detta namn återkommer i flera olika berättelser (med olika attribut) från denna tid varför man inte med säkerhet kan styrka dennes existens.
- Kristian I – gjorde anspråk efter att ha blivit avsatt 1464 och fram till sin död.
- Hans – gjorde anspråk under hela sin tid som Danmarks konung, både före och efter sin tid som svensk kung 1497–1501.
- Kristian II – gjorde anspråk från 1513 till sitt tillträde som svensk kung.
- Andersson, Lars M.; Amurén, Lena (2003). Sveriges historia i årtal. Lund: Historiska media. ISBN 91-89442-71-7.
- Carlsson, Albert W., Regenter och regeringschefer i Norden, (Corona, Malmö 1982)
- Lagerqvist, Lars O., Sverige regenter från forntid till nutid, (Norstedts, Stockholm 1996)
- Ohlmarks, Åke, Alla Sveriges kungar, (Geber, Stockholm 1972)
- Liljegren, Bengt, Regenter i Sverige, (Historiska media, Presens nams, Riga 2007)
|