|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
Washington, ofta kallat Washington DC eller i vardaglig engelska bara DC är huvudstad i USA. Washington är en stad med breda avenyer, parker och många vita byggnader och monument. Staden sammanfaller geografiskt med District of Columbia (D.C.). Staden har omkring 581 000 invånare och täcker en yta av 180 kvadratkilometer längs Potomacflodens vänstra strand. I storstadsområdet, Greater Washington, D.C. Metropolitan Area, som egentligen omfattar betydligt större landytor i de omgivande staterna Maryland och Virginia än vad som ryms inom stadens gränser, bor över 4,7 miljoner invånare. På senare tid har man också börjat räkna staden som en del av ett större storstadsområde tillsammans med den närliggande staden Baltimore. Det kombinerade storstadsområdet Baltimore-Washington Metropolitan Area, som utöver Greater Washington DC och Baltimore även inbegriper nordöstra Maryland och ett hörn av West Virginia, har då cirka åtta miljoner invånare vilket gör det till det fjärde största i USA (efter New York, Los Angeles och Chicago).
redigera HistoriaLäget för USA:s federala huvudstad är resultatet av en politisk kompromiss. De kongresser som hade lett till att Förenta staterna grundades hade samlats i Philadelphia, som låg centralt för delegaterna från de tretton kolonierna. Den 16 juli 1790 fattades emellertid ett beslut om att upprätta den federala huvudstaden längre söderut, på gränsen mellan Maryland och Virginia. Beslutet var en eftergift till delegaterna från sydstaterna, med Thomas Jefferson och James Madison som ledande företrädare. I gengäld fick dessa gå med på ett ökat federalt inflytande i budgetfrågor. Beslutet år 1790 innebar att revolutionstidens statsmän, de så kallade Founding Fathers ('Unionens fäder') frigjorde landets huvudstad från delstaterna och förlade den till ett helt eget distrikt, District of Columbia. USA:s förste president, George Washington, valde personligen ut ett område vid staden Georgetown i Maryland vid Potomacfloden, på gränsen till Virginia. Ett rektangulärt område köptes in från privata ägare, bestående av delar av båda dessa delstater. År 1791 gavs staden namnet Washington till ära för presidenten, som dock själv undvek att referera till den så. En fransman, majoren och ingenjören Pierre l'Enfant, planerade staden arkitektoriskt 1790, men fick sparken när några av de styrande ogillade vissa av hans förslag. Staden blev officiell huvudstad och regeringssäte den 1 december 1800. ”D.C.” står för District of Columbia, vilket är namnet på det federala distrikt där Washington ligger; stadens och distriktets gränser sammanfaller, och vissa administrativa organ är gemensamma. Distriktet är inte en delstat utan en särskild administrativ region som ligger utanför delstatssystemet. Washington, D.C. lyder istället direkt under kongressen. Den del av District of Columbia som ligger söder om Potomacfloden i delstaten Virginia återlämnades till denna stat 1846, och utgör nu Arlington County och en del av staden Alexandria. Staden har genom åren varit en fridfull plats med undantag för 1812 års krig, då de brittiska trupperna invaderade Washington och satte eld på Vita huset och Kapitolium, som då endast delvis var färdigbyggt. Staden växte under 1800-talets första år men det gick till en början trögt med stadsutvecklingen. Det svårbebyggda och delvis helt outdikade träsket lockade inte många att bosätta sig där. Det var först i och med amerikanska inbördeskriget som utvecklingen i staden började ta fart. Kapitolium färdigställdes under kriget liksom kongressbiblioteket (Library of Congress). Staden låg egentligen i det som räknades till sydstaterna men var i kraft av försvarare för den federala statsutvecklingen en del av nordstaterna och staden låg nära frontlinjen eftersom man låg mellan delstaterna Maryland som tillhörde unionen (fast det egentligen räknades till sydstaterna) och Virginia som var med de konfedererade. Detta fick en stor betydelse då många fattiga flyktingar och soldater kom att marschera igenom staden. Efter inbördeskriget bestod stora delar av Washington av fattiga slumområden. Det var först omkring 1900 som Pierre l'Enfants stadsplanering började förverkligas. Nya monument (memorials) över bland annat Lincoln kom till, avloppsnätet byggdes ut och avenyer och gator trädplanterades. Den monumentala staden hade fått form, statsförvaltningen växte. Utvecklingen fortsatte under 1920- och 1930-talet. Från 1930-talet började nya kontorsbyggnader att byggas, och år 1945 färdigställdes Pentagon som är USA:s militära högkvarter. Man hade då i närheten byggt ut Arlingtonkyrkogården (Arlington National Cemetery) där soldater som fallit i amerikanska krig, amerikanska presidenter och andra prominenta personer fått sin sista vila. Omkring 1960 och de närmaste decennierna framåt började Washington i likhet med andra amerikanska storstäder vid samma tid att förslummas. Folk som kunde flyttade ut till förorterna runtom staden, arbetsplatser lades ned och socialt belastade människor flyttade in. Detta slog särskilt hårt mot Washington som fram till 1973 inte fick välja i presidentvalen och där befolkningen redan innan de dåliga tiderna börjat kännetecknats av en stor andel fattiga. Staden var satt under federal förvaltning och kunde inte själva göra så mycket åt sin budget. En stor upprustning i staden gjordes kring 1976 i samband med 200-årsfirandet av amerikanska självständigheten då bland annat Washingtons tunnelbana invigdes. Trots detta fortsatte de dåliga tiderna länge för staden. En ny upprustning gjordes under 1990-talet då tunnelbanenätet förlängdes, nya minnesmärken över bland annat Koreakriget och slavarna kom till, befintliga museer byggdes ut med mera. Trots en förbättring och upprustning under de senaste åren, kännetecknas Washington fortfarande av att staden har svåra sociala problem. Händelserna den 11 september 2001 blev kännbara för staden, då Pentagon attackerades av ett av de kapade flygplanen, som dessutom hade startat från Washington Dulles International Airport. Alla de 64 personerna ombord omkom, liksom 125 personer i Pentagon. 106 personer skadades allvarligt. redigera EkonomiWashington bygger först och främst sin ekonomi på den federala statens etablerade organisationer i staden. 2002 låg den federala staten bakom 27 % av jobben i Washington[1] En stor andel av stadskärnans befolkning har någon slags anknytning till staten. Dessutom har etablering av många statliga organisationer såsom Amerikanska försvarsdepartmentet, National Institutes of Health och Food and Drug Administration lett till utökad affärsverksamhet både i distriktet själv och i förorterna i norra Virginia och Maryland. Denna affärsverksamhet inkluderar bland annat företag som arbetar under kontrakt från den federala staten (både inom civil verksamhet och inom det militära), ett antal ideella organisationer, advokatbyråer och lobbygrupper, catering och administrativa serviceföretag samt ett flertal andra industrier som existerar mycket tack vare närvaron av den federala staten. Detta system har gjort att Washingtons ekonomi är nästan helt skyddad från lågkonjunkturer jämfört med resten av landet, eftersom statens verksamhet pågår oavsett hur landets ekonomi ser ut och dessutom ofta ökar under lågkonjukturer. Fannie Mae, Pepco Holdings Incorporated och Danaher är några stora företag som har sina högkvarter i distriktet. Ett antal andra företag som tillhör den så kallade Fortune 500-listan (över de 500 största företagen i USA) har sina högkvarter i staden, bland annat AES i Arlington County i Virginia, Capital One, Gannett och NVR Incorporated i McLean i Virginia, Lockheed Martin, Marriott International och Coventry Health Care i Bethesda i Maryland och Sprint Nextel Corporation och SLM Corporation i Reston i Virginia. Stora företag som arbetar under kontrakt för det amerikanska försvaret som General Dynamics, Computer Sciences Corporation (CSC), Science Applications International Corporation (SAIC) och Orbital Sciences Corporation har också högkvarter i staden, vilket också konsultfirman Booz Allen Hamilton har. America Online har sitt högkvarter i närliggande Dulles i Virginia. Som en följd av närheten av National Institutes of Health i Bethesda i Maryland har den amerikanska bioteknikindustrin etablerat sig i närheten, bland andra Celera Genomics, The Institute for Genomic Research och Human Genome Sciences, alla i den närliggande staden Rockville i Maryland. Förutom de statliga företagen är Washingtons större universitet de som anställer mest personer, topp tre är Howard University, George Washington University och Georgetown University. Washington Hospital Center och Children's National Medical Center tar också plats på topp 5-listan över de som anställer flest personer i staden.[2] Bruttoprodukten i distriktet var 2005 72,256 miljarder dollar, vilket ger området en rankning på plats 36 om man jämför med de femtio staterna.[3] redigera Byggnader
Lincolnmonumentet, byggt 1915-1922.
I Washington ligger en rad byggnader förknippade med den amerikanska federala regeringen, bland de mest kända är presidentresidenset Vita huset, kongressbyggnaden Kapitolium samt försvarsdepartementet Pentagon (i Arlington County på Virginiasidan). Andra framträdande byggnader inkluderar en rad minnesmärken över amerikanska presidenter, bland annat John F. Kennedy Center for the Performing Arts vid Potomacfloden samt Jefferson-, Lincoln- och Washingtonmonumenten, samtliga i direkt eller nära anslutning till The National Mall. Utanför den politiska sfären finns Washington National Cathedral och Smithsonian Institution med sin slottslika huvudbyggnad. redigera GatusystemLiksom i många andra amerikanska städer följer gatorna i Washington ett rutnät. Gator som går i öst-västlig riktning har bokstavsbeteckningar och heter till exempel ”K Street”, ”M Street” eller ”N Street”. Det finns två sådana serier med bokstavsbeteckningar, den ena börjar norr om kongressbyggnaden och den andra börjar söder om denna. Gator som går i nord-sydlig riktning har sifferbeteckningar. De heter till exempel ”4th Street” eller ”5th Street”. Det finns på samma sätt även två sådana serier av beteckningar, som börjar öster respektive väster om kongressbyggnaden. Dessutom finns det avenyer. Dessa har namn efter delstater (till exempel Connecticut Avenue och Rhode Island Avenue). Dessa går i regel lite snett i förhållande till det övriga gatunätet. Där avenyerna skär varandra finns ofta stora cirkulationsplatser. Den mest kända avenyn är förmodligen Pennsylvania Avenue, där Vita huset ligger som nummer 1600. Man kan tänka sig att kongressbyggnaden delar upp staden i fyra delar: Northwest (NW), Northeast (NE), Southwest (SW) och Southeast (SE). redigera Utbildningredigera Grund- och ungdomsskolaWashington är en av de amerikanska städer med högst andel skolbarn inskrivna i kommunala skolor, och District of Columbia Public Schools driver på uppdrag av stadens utbildningsnämnd cirka 160 skolor och lärcenter. Flertalet är grundskolor (elementary schools) men systemet täcker även in högre stadier samt gymnasie- och vuxenutbildning. Eleverna i de offentligt finansierade skolorna är till största delen svarta. Vita utgör endast cirka 5 % av elevkåren och merparten av den vita medelklassen placerar sina barn i privata skolor med hänvisning till de offentliga skolornas dåliga resultat samt deras undermåliga lokaler och utrustning. Situationen hör delvis samman med stadens politiska styrning, som komplicerar möjligheterna till ökade ekonomiska resurser från huvudmannen. Några exempel på framstående skolor är Woodrow Wilson Senior High School, en av Washingtons största high schools med stort antal studieinriktningar; Duke Ellington School of the Arts, en betydande skola för studier med konstnärlig inriktning uppkallad efter Washingtons egen jazzlegendar; samt School Without Walls. Den senare är en high school grundad 1971 som en experimenterande lärmiljö. Samlokaliserad med George Washington University uppmuntrar den sina elever att "använda staden som ett klassrum", ofta genom att hålla lektioner i stadens många museum, på naturvetenskapliga institutioner eller hos något universitet. Idag intar School Without Walls en central plats som en av stadens främsta skolor. Privata skolor inkluderar anrika Emerson Preparatory School, som i huvudsak rekryterar särskilt begåvade barn samt ambassadörsbarn. Emerson specialsierar sig på att genomföra high school-utbildning på kortare tid, vilket stimulerar de begåvade barnen och passar väl in med diplomatbarnens korta vistelseperioder i landet. The National Cathedral School for Girls är knuten till episkopalkyrkan och förlagd till området runt Washington National Cathedral). Georgetown Day school grundades på 1940-talet som en av de första skolorna som erbjuder klasser från förskola till high school (K-12). Den katolska flickskolan Georgetown Visitation Preparatory School skryter med att 100 % av dess elever går vidare till högre studier efter avslutad examen. redigera College och universitetStaden hyser ett större antal universitet och college, både med privata och offentliga huvudmän.
Andra lärosäten lokaliserade till eller med campusområden i Washington är The Corcoran College of Art and Design, The Reformed Theological Seminary, Strayer University, Gallaudet University, Howard University, Southeastern University och närbelägna Baltimores Johns Hopkins University. Genom Washingtons roll som huvudstad finns även en rad institutioner kopplade till regeringen och dess departement. The United States Department of Agriculture's Graduate School erbjuder utbildningar på avancerad nivå inom agronomi. National Defense University, förlagt till militärbasen Fort Lesley McNair, utbildas militära och civila ledare i nationella och internationella säkerhetsfrågor. Lärosätet, som är underställt försvarsdepartementet, bedriver också en omfattande tvärvetenskaplig forskning inom samma områden. redigera SportStaden är hem för topplag i flera sporter. Washington Capitals är stadens NHL-lag. Washington Nationals spelar i MLB (baseboll), Washington Redskins i NFL, Washington Wizards är stadens representant i NBA och D.C. United i MLS. redigera Museer och kulturella institutionerLibrary of Congress, Kongressbiblioteket, är USA:s nationalbibliotek och en central institution i det globala biblioteksväsendet. Smithsonian Institution grupperar ett antal viktiga museer och forskningsinstitutioner, häribland det naturhistoriska National Museum of Natural History. På flyg- och rymdmuseet finns bland annat flyghjälten Charles Lindberghs plan Spirit of St. Louis att beskåda. National Gallery of Art är ett av landets främsta konstmuseer och affilierat till Smithsonian Institution. United States Holocaust Memorial Museum samlar och presenterar dokumentation om förintelsen. redigera Övriga sevärdheter
redigera Kända personer födda i Washington
redigera Referenser
redigera Externa länkar
Alabama | Alaska | Arizona | Arkansas | Colorado | Connecticut | Delaware | Florida | Georgia | Hawaii | Idaho | Illinois | Indiana | Iowa | Kalifornien | Kansas | Kentucky | Louisiana | Maine | Maryland | Massachusetts | Michigan | Minnesota | Mississippi | Missouri | Montana | Nebraska | Nevada | New Hampshire | New Jersey | New Mexico | New York | Norh Dakota | North Carolina | Ohio | Oklahoma | Oregon | Pennsylvania | Rhode Island | Syddakota | Sydkarolina | Tennessee | Texas | Utah | Vermont | Virginia | Washington | West Virginia | Wisconsin | Wyoming Territorier utanför delstatsindelningen Amerikanska Jungfruöarna | Amerikanska Samoa | Columbiadistriktet | Guam | Nordmarianerna | Puerto Rico | Avlägset belägna öar
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||
| All Right Reserved © 2007, Designed by Stylish Blog. |